Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har i ett inlägg uttalat sig om hur Rysslands ekonomi blir alltmer beroende av kriget. Militära utgifter prioriteras i allt högre grad, vilket tränger undan investeringar i sjukvård, utbildning och andra viktiga samhällsfunktioner. Samtidigt minskar Rysslands möjligheter att finansiera kriget – den nationella förmögenhetsfonden töms snabbt, lägre oljepriser minskar inkomsterna och landet har begränsade möjligheter att låna pengar, både internationellt och inom landet.

Enligt Rysslands president Vladimir Putin använder Ryssland för tillfället nästan nio procent av sin BNP på säkerhet och försvar. I år skall den summan öka med 30 procent.

En stor del av krigsfinansieringen döljs dessutom inom banksektorn, vilket ökar riskerna för framtiden. Tiden är inte på Rysslands sida – med en pressad ekonomi och minskade resurser närmar sig landet en ekonomisk gräns där det kan bli svårt att fortsätta kriget som idag.

Detta visar en rapport, framtagen av Torbjörn Becker och SITE på uppdrag av regeringen, som presenterades på en pressbrief i Bryssel i förra veckan. ”Vi har alla ett ansvar att inte sprida Putins propaganda om en stark och motståndskraftig rysk ekonomi”, säger Svantesson.

Vad innebär detta?

Jag var själv på en föreläsning med den pensionerade överstelöjtnanten Joakim Paasikivi för ett par veckor sedan och även där lyftes Rysslands ekonomiska situation fram Paasikvi menade att Ryssland har råd att kriga till årsskiftet 25/26 men inte mycket längre. Vi vet sedan tidigare att den Ryska ekonomin är uppblåst av stödpaket, inflationen ligger på drygt 10% och den Ryska centralbankens styrränta ligger på 21%. Helt klart är att kriget mot Ukraina drabbar den ryska ekonomin hårt, nu återstår att se om detta påverkar möjligheterna till en längre vapenvila eller till och med fred.