I USA har Trump-administrationen beslutat att förbjuda elitskolan Harvard från att ta emot internationella studenter. Detta har skapat oro i Kina och beslutet ser man där som en del av den växande rivaliteten mellan USA och Kina och som en politisering av utbildningssamarbetet. Kommentarer på kinesiska sociala medier uttrycker att USA förstör sin egen styrka genom beslutet.

Man kan också de detta beslut som en eskalering av en konflikt mellan Harvard och Vita huset, där Trump-administrationen fokuserar på utländska studenter och personal som deltagit i protester över Israel-Hamas-kriget. Det handlar också om en bredare geopolitisk rivalitet mellan USA och Kina.

Internationella studenter utgör mer än en fjärdedel av Harvards studentkår, med kinesiska studenter som den största internationella gruppen.

Beslutet innebär att nuvarande internationella studenter måste byta universitet för att kunna fortsätta studera.

Beslutet kan givetvis påverka USA:s generella förmåga att attrahera toppstudenter från Kina och andra länder. Många kinesiska akademiker har återvänt till Kina på grund av den ökande osäkerheten.

Vad innebär detta?

Detta innebär givetvis en nackdel för Harvard kopplat till möjligheten att locka till sig toppresterande studenter från olika delar av världen. Kina har dock en historik av att placera underrättelseofficerare och agenter vid universitet och högskolor som en del i den kinesiska statsapparatens tillvägagångssätt för att få tillgång till andra nationers forskning. För den intresserade rekommenderar jag att läsa Jani Sallinens artiklar i SvD kopplat till kinesiska utbytesprofessorer (läs: militärofficerare) vid svenska lärosäten;

Kinesiska militärforskare i Sverige bakom innovationer i Kina